Tjernobyls eviga hjältar

När väl olyckan i reaktor 4 i Tjernobyl inträffat och katastrofen var ett faktum var goda råd dyra. Under propagandans tjocka täcke agerade Sovjet för att rädda både reaktorn, sitt anseende och invånarna i närheten av reaktorn. Invånarna evakuerades på rekordtid med lovord om att få återvända inom några dagar, en väl avvägd lögn för att i det längsta slippa skriverier.

Ett av de största problemen hade lagt sig ovanpå reaktorns tak, eller det som var kvar av det. Explosionen hade slitit upp ett enormt hål i taket och där låg rester av styrstavarna från reaktorn, högradioaktivt material som hotade att spridas över närliggande städer och länder. Den bästa lösningen just då var att försöka skotta ner resterna i reaktorn igen men strålningen var enorm, de radiostyrda robotarna som användes slutade fungera inom några minuter på grund av strålningen.

Enda utvägen var att anlita människor för att täppa till läckor, laga hål och skotta taket rent från radioaktivt material. En uppgift som i princip var en dödsdom på grund av strålningen. Enligt WHO så kallades 240.000 personer in mellan 1986 – 1987 för att arbeta med att säkra reaktorsbyggnaden, totalt beräknas 600.000 personer ha varit inblandade.

Alla arbetade dock inte med att rensa taket utan det rörde sig om allt från brandmän och polis till ingenjörer och ambulanspersonal som tillsammans arbetade för att förhindra en acceleration av olyckan. Arbetsförhållandena är väldigt omdiskuterade, vissa arbetade frivilligt medan andra tvångsinkallades. Mest kända är nog de som tog plats på det tidigare omnämnda taket och endast utrustade med en spade försökte skotta tillbaka så mycket av reaktorns styrstavar som de hann.

De fick namnet biorobotar eller liquidators (likvidatorer) som de också kom att kallas. Tiden däruppe var knapp, de som arbetade med att skotta tillbaka grafiten fick endast arbeta i 45 sekunder innan arbetet fick avbrytsa och nästa grupp fick inställa sig. Utrustningen man hade skilde sig inget från den övriga militären förutom på de 6cm tjocka blyplattorna man bar som täckte bröstet och ryggen.

Detta stoppade till viss del strålningen men var som bekant inte en säker och hållbar lösning. Tillsammans lyckades de dock driva tillbaka det mesta av den radioaktiva grafiten på taket som skottades direkt ner i den exploderade reaktorn. Under tiden arbetade andra med förberedelserna av reaktorns sarkofag, den byggnad som skulle omfamna hela byggnaden och förhindra att strålning kom ut och att någon obehörig tog sig in.

De som tjänstgjorde som likvidatorer var även ansvariga för att avstyra en eventuell ångexplosion som kunde ha uppstått om den lava-liknande reaktorhärden hade smält genom kärnkraftverkets golv och nått grundvattnet. Det hade kunnat resultera i en olycka som hade påverkat hela jordklotet. Arbetet var oerhört farligt och påverkade hälsan negativt för alla inblandade.

Dock är det svårt att säga i vilken utsträckning, det finns rapporter om att upp till 10% av de totala 600.o00 har dött och ytterligare 165.000 har svåra problem med hälsan. Ersättningen till alla dessa biorobotar var dock hög, den generella utbetalningen för den tiden som de tjänstgjorde var i snitt fem gånger högre än deras normala lön och likvidatorerna även fått andra privilegier som tack för sina uppoffringar.

Men vad hände med all utrustning som trots allt användes? Vad hände med de traktorer och lastbilar man använde sig av och vad hände med alla bestrålade skyddsdräkter som arbetarna bar? Precis som med staden Pripyat så lämnades allt, på mer eller mindre ordnat vis. Större utrustning såsom lastbilar, helikoptrar och andra fordon parkerades på rad i enorma fält medans kläder lämnades kvar där man senast klädde av sig.

Där man inte hade möjlighet att transportera iväg lastbilar så lyftes de upp på hustak för att förhindra att någon försökte åka iväg med de bestrålade fordonen. Än idag kan man träffa på stövlar och skyddsdräkter som använts av personalen, bara förra året började bilder från källaren i ett av sjukhusen dyka upp där man funnit mängder av kläder. Alla väldigt radioaktiva och oerhört farliga att ta därifrån.

Läs mer om Pripyat och Tjernobyl!