Agnus Dei är ett välkänt objekt i urbex-kretsarna och det visar sig tydligt, även om själva kyrkobyggnaden står kvar så är innanmätet svårt åtsatt av vandaler som i brist på annat valt att ta ut sitt bristande temprament på byggnadens inredning. För några år sedan stod bänkar och andra möbler kvar men när jag anlände var byggnaden spöklikt tom.
Vägg i vägg med kapellet låg tidigare ett sjukhem som år 2002 lades ut till försäljning för ynka 2.2 miljoner kronor. Någon köpare hittades dock aldrig och kort därefter eldhärjades sjukhemmet vilket endast lämnade ett skört skelett av byggnaden kvar. Under årens gång har det tisslats och tasslats om att branden var anlagd av ägaren för att kunnna få ut pengar från försäkringen när ingen visade sig vara intresserad av att köpa upp det vårdhemmet men det är uppgifter som är och lär förbli rykten.
Kapellet och vårdhemmet byggdes i början av 1900-talet och därefter är detaljerna kring byggnadernas användning väldigt sparsamma. Googlar man på bilder av “Agnus Dei” från 2010 så uppenbarar sig där ett kapell fullt inrett och redo att tas i bruk vilken dag som helst. Trots det nuvarande skicket så var det väldigt mäktigt att kliva in i en lokal som tidigare kunnat husera upp till 120 troende och det var svårt att slita sig från att fota de fantastiska fönstren.
När jag väl började rikta kameran åt lite andra håll än bara fönstren så slog det mig vilka fantastiska detaljer som gömde sig i rummets alla vrår. Marmorplattorna som tillsammans med den mörka träpanelen slogs om att kapsla in kapellets väggar och fönstren som bröt sönder ljuset i beståndsdelar för att skapa någon sorts alternativ rumsuppfattning – allt beroende på var i kapellet man stod.
Golvet trots sin avsaknad på bänkar bjöd liksom upp till dans i sin blandning av rutmönster. På det hela tagen var det väldigt svårt att fota utan eftertanke. Även om jag inte kan räkna mig som troende så var det ändå en mycket speciell och stundtals märklig känsla att rikta kameran mot religiösa ikoner i form av fönsterglas och trycka av.
Ändå mer fantastiskt är att kapellet ligger mitt ute i den belgiska vildmarken. Belgien till ytan är ett ganska litet land men det är tämligen otroligt vilken skattkista av övergivna byggnader som det faktiskt är. Var man än vänder blicken finns något att upptäcka och är du inte uppmärksam så kan du missa en riktig guldklimp. Som t.ex. Agnus Dei.
Leave a Reply